“En sitter ju och pratar mer med kameror än vad en gör med människor” -En kvalitativ studie om inställning till distansundervisning och dess inverkan på social interaktion och känsla av sammanhang hos universitetsstudenter vid Örebro Universitet

During the year of 2020 the Covid-19 pandemic entailed restrictions that affected Sweden and the world in general. At the request of the Swedish Public Health Agency, Swedish universities were asked to conduct digital distance education. The purpose of this study is to investigate how the attitude to the change from traditional education to distance education among full-time students at Örebro University, can be understood in relation to factors linked to learning. The study also intends to examine whether and how the students experience that their social interaction and sense of coherence has been affected as a result of the change. The results of this qualitative study are based on qualitative interviews with full-time students at Örebro University, who have been involved in the change from traditional education to distance education. Previous research in these subject areas highlight, among other things, the prerequisites for successful distance education, as well as factors that have been found to have an impact on students’ experience of social interaction and sense of coherence. In addition to previous research, the study’s theoretical framework is based on Erving Goffman’s (2014 [1974]) dramaturgical perspective on social interaction and Aaron Antonovsky’s (2005) theory of sense of coherence.The result indicates that the students were predominantly negative about the change, mainly due to the lack of social interaction. The study also shows that the students experienced difficulties within the social interaction during distance education, in terms of impression management, maintenance of traditional norms and the separation between study time and free time. In conclusion, the study shows that the students’ sense of coherence has been affected in various degrees, depending on how they perceive that their sense of comprehensibility, manageability and meaningfulness is met in distance education.Under år 2020 medförde Covid-19-pandemin restriktioner som påverkade Sverige och världen i stort. På begäran av Folkhälsomyndigheten uppmanades svenska universitet att bedriva digital distansundervisning. Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur inställningen till förändringen från traditionell undervisning till distansundervisning hos heltidsstudenter vid Örebro Universitet, kan förstås i relation till faktorer kopplat till lärande. Fokus ligger därtill på om och i sådana fall hur studenterna upplever att deras sociala interaktion och känsla av sammanhang har påverkats till följd av förändringen. Denna kvalitativa studie baserar sitt resultat på kvalitativa intervjuer med heltidsstudenter vid Örebro Universitet, som varit med om förändringen från traditionell undervisning till distansundervisning. Tidigare forskning inom dessa ämnesområden belyser bland annat förutsättningar för en lyckad distansundervisning, samt faktorer som har visat sig ha en inverkan på studenters upplevelse av social interaktion och känsla av sammanhang. Utöver tidigare forskning grundas studiens teoretiska ramverk i Erving Goffmans (2014 [1974]) dramaturgiska perspektiv gällande social interaktion samt Aaron Antonovskys (2005) teori om känsla av sammanhang.Resultatet från studien tyder på att studenterna var övervägande negativt inställda till förändringen, främst på grund av avsaknaden av socialt umgänge. Studien visar även att studenterna upplevde svårigheter i den sociala interaktionen vid distansundervisning vad gäller intrycksstyrning, upprätthållning av traditionella normer samt avgränsningen mellan studietid och fritid. Avslutningsvis visar studien att studenternas känsla av sammanhang påverkats i varierande grad, beroende på hur de uppfattar att deras känsla av begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet tillgodoses vid distansundervisningen